Rabarber Sour & Alkoholfri Äppelsour
Här serverar vår eminente drinkexpert Moltas oss recepten på två helt ljuvliga sommardrinkar. Reaktionen från oss som fått ynnesten att smaka dessa båda "Sour-drinkar" är; Wow!
Onekligen ger toppingen av det ljuvliga äppelskummet en extra dimenssion, även om drinkarna är väldigt goda utan. För att få till detta fluffiga skum på bästa vis så krävs dessvärre att du har en gräddsifon till hands och det har väl kanske långt ifrån alla. Du kanske inte ens vet vad det är för något? En sifon kan beskrivas som en metallgasflaska som med hjälp av högt tryck, nästan genom magi, förvandlar t ex grädde eller äggvita till ett fluffigt skum. Alternativet till sifonskum är att vispa äggvitan hårt och blanda ner juice och sockerlag. Kan säkert funka men skummet blir nog tyvärr inte lika fluffigt och lent.
Till Rabarber Sour ska det vara gin som smaksätts av rabarber., så detta måste du förbereda innan. Dela rabarber som du lägger i en glasburk med lock. Häll på gin så att det täcker, på med locket och ställ i kyl 4-5 dagar.
Lycka till och ha en fortsatt fin sommar! // Moltas

Rabarber Sour, 1 drink:
- 5cl Rabarbergin
- 3cl Pressad Citron
- 2cl Sockerlag (1 del socker som löses upp i 1 del vatten)
Alkoholfri Äppelsour, 1 drink
- 5cl Äppelmust
- 3cl Pressad Citron
- 2cl sockerlag
- 2,5 dl sockerlag
- 1 dl äppeljuice
- 5 dl äggvita
Gör så här (gäller båda):
- Häll ingredienserna i en shaker och skaka tills kondens börjar bildas på shakern.
- Servera i ett glas med is (gärna en stor isbit. Finns speciella isbollformar att köpa).
- Häll ingredienserna i en sifon.
- Sätt på locket och skruva i en gräddpatron.
- Skaka om och ställ i kylen, en timme innan servering för bästa resultat.
- Ta ut och skaka igen precis innan servering. Toppa drinkarna med skum och servera omedelbart.
Om du inte har tillgång till en sifon så är drinkarna väldigt goda utan, men du kan prova att vispa ihop ingredienserna med elvisp men tyvärr inte med lika bra resultat.
Lycka till! // Moltas
KLÄDESHOLMARE
Nu närmar vi oss midsommar och då måste vi bara slå ett slag för en riktig höjdarmacka. Basen är hel skivad Klädesholmens matjesfilé som med ingredienserna nedan blir magisk. En riktig Klädesholmare. Glad midsommar! Per & Fredrik

4 personer:
- 4 skivor kavring bröd
- 200g matjessill
- 8-10 medelstora kokta kalla färskpotatisar
- 1 äpple skuret i tunna skivor
- 2,5 dl naturell kvarg
- 100-150g riven Västerbottensost
- Färsk riven pepparrot efter behag
- Färsk dill
- Brynt smör ca 25g
Gör så här:
- Blanda kvarg och västerbottenost.
- Kok potatisen i välsaltat vatten. Låt svalna och skiva sedan.
- Lägg kavring i botten och därefter lägger du på lagren i följande ordning:
- Kvarg- och oströra, potatis, äpple, matjessill, pepparrot. Ringla det brynta smöret på toppen och garnera med en dillkvist.
- Glad misommar!
Får vi fresta med en iskall, lite het och alldeles underbar gazpacho i sommarvärmen? Gazpacho med ursprung från Spanien är en grönsakssoppa som ska serveras kall. Basingrediensen är tomat. Passa på nu när det finns smakrika svenska tomater. Lokalpatriotiska som vi är, så har vi valt en mix av olika sorters väl mogna röda tomater från Vikentomater. Som många andra soppor vinner gazpachon på att stå och dra i kylen i minst ett par timmar, gärna över natten. I vårt recept har vi adderat röd chili för att få lite hetta. Soppan har vi toppat med lite smörstekta krutonger, tunt skivad gurka, fintärnad tomat, några räkor och dill. Men du gör som du vill.

4 personer:
- 800 g röda tomater (väl mogna och smakrika)
- 1 röd spetspaprika
- 1/2 gurka
- 1 röd chili
- 1 vitlöksklyfta
- 1 schalottenlök (1 stor "bananschalotten" eller 2 mindre)
- 1/2 dl olivolja
- Ca 2 dl vatten
- 2 msk koncentrerad grönsaksfond
- 2 msk sherryvinäger (funkar även både med vitvins-och äppelcidervinäger)
- 1 eller ett par nypor strösocker
- salt
- svartpeppar
- Tunt skivad gurka
- Finhackade tomater
- Räkor med några droppar citron
- Smörstekta brödkrutonger
- Dillkvist
Gör så här:
- Dela tomaterna, paprikan, chilin och kärna ur. Grovhacka sedan.
- Skala och kärna ur en halv gurka. Grovhacka.
- Skala schalottenlök och vitlök. Finhacka.
- Blanda allt med olivolja, vinäger, en nypa socker, salt och peppar i en skål. (Var lite försiktig med socker, salt och peppar här, bättre smaka av med mer senare). Ställ i kyl att dra 1 timma.
- Mixa allt slätt och tillsätt grönsaksfond och vatten till önskad konsistens. Sila soppan genom finmaskig sil.
- Smaka av soppan och tillsätt eventuellt mer kryddor och/ eller vinäger efter tycke och smak.
- Ställ i kyl tills det är dags för servering. Gärna en 1 timme eller 2.
Servering i glas som på bilden:
- Tärna vitt bröd till krutonger och stek frasigt gyllenbruna i smör.
- Dela och kärna ur ett par tomater som du finhackar.
- Skala räkorna och droppa på lite citron.
- Mandolina gurka i tunna skivor som du klär ena kanten på glasen (gärna kylda) med.
- Häll upp den kalla soppan och toppa med de finhackade tomaterna, några räkor och krutonger. En dillkvist på toppen är väl heller aldrig fel.
Njut!
Nu är äntligen sommaren här! Tillhör du skaran som inte vet vad du ska göra med alla rabarber som växer så det knakar i din trädgård? Här får du ett enkelt men fantastiskt gott tips. Gör en iskall rabarbersoppa med glass, mynta och pistagenötter. Receptet nedan är väl tilltaget men soppan håller sig länge i kylen och går även att frysa in.
Den här desserten blir en underbar avslutning på en härlig grillkväll! //Per och Fredrik

12 personer:
- 1,6 kg rabarber
- 1 st vaniljstång
- 1,1 liter socker
- 1 l vatten
Till servering:
- 1 l vaniljglass av god kvalitet
- 1 näve mynta
- 2 msk osaltade pistaschnötter
Gör så här:
- Skölj rabarberna och skär i mindre bitar. OBS: Skala inte , för då får du inte den fina rosa-röda färgen på soppan.
- Dela vaniljstången och skrapa ur fröna.
- Lägg rabarber, vaniljfröna, vaniljstången, socker och vatten i en kastrull och koka upp.
- Låt småputtra i 15-20 minuter.
- Ställ av och låt dra i ytterligare 20 minuter-
- Sikta soppa genom sil och ställ i kylen eller i frysen.
Servering:
- Lägg en glasskula i mitten på en djup (gärna kyld) tallrik.
- Häll den iskalla soppan runt om glassen.
- Strö finhackade pistaschnötter över och dekorera med lite myntablad.
- Servera omedelbart och njut!
Det goda möglet!
Penicillium Roqueforti är kanske en av de mest omtyckta mögelkulturerna utan att vi visste det. Grönmögel, blåmögel eller Ädelost som man kan ha som samlingsnamn på ostarna med synbart mögel som har en lång historia. Franskan Bleu och engelskans Blue har översatts till Blåmögel men det kan också vara ostar som skiftar i grönt därav benämningen grönmögelostar med världsberömda ostar som Gorgonzola, Roquefort, Stilton, Saint Agur med flera. Beroende på sort får osten olika skiftningar och färg.
Mögelkulturen kan antingen tillsättas i ostmassan vid ystningen eller i samband med lagringen. Ibland kan möglet också finnas i lagringsutrymmet. För att luft ska komma åt att påskynda mögelbildningen prickas den blivande grön-/blåmögelosten med långa nålar. Lagringstiden är normalt två – fem månader och de är inte lika känsliga som till exempel vitmögelostar utan har en längre hållbarhet.

Flerhundraåriga Gorgonzola och Roquefort med myter och kärlekshistorier:
Enligt myten så tillkom gorgonzolan genom ett misstag (som jag beskrivit i tidigare inlägg). Ostlärlingen skulle passa ostmassan men glömde bort sig då han träffade sin käresta och när han lite för sent kom tillbaka till osten hade den fått ett grönt mögel som blandat sig i ostmassan. Liksom Roquefort blev uppfunnen i en grotta i bergen då en herde glömde bort sin matsäck med osten då han träffade sin fästmö och några dagar senare när han kom tillbaka för att hämta sin ryggsäck hade det lagt sig ett tjockt lager grönt mögel på ytan på fårosten, enligt myten i alla fall…
Numera har vi kommit att älska ostar som franska Saint Agur, danska krämiga Blå Kornblomst, tyska lite mildare Montagnolo, spanska lite torrare och smakrika Cabrialego Kombinationen av krämighet, syrlighet och sälta gör ostarna till favoriter hos många och en självklar avslutning på en ostbricka eller ostprovning till exempel. De finns både som klassiska komjölksostar men till exempel Roquefort är alltid gjord på fårmjölk.
Och då passar det att ha tillbehör med sötma som balanserar syrligheten och sältan; marmelader av olika slag; fikon, päron, plommon, kvitten med flera är utmärkta smakkompisar men framför allt ett sött vin som Portvin och Sauternes.
En Perfect match helt enkelt!
/Cecilia
TIPS FRÅN HÅKAN
Det finns få viner som är så starkt förknippat till ost som Portvin. Sedan 2016 är Port varumärkesskyddat och vinet måste komma från Dourodalen i Portugal. Man avstannar jäsningen genom att tillsätta en 77%-ig druvsprit. Detta gör att druvmusten behåller sin naturliga sötma och åker upp till en alkoholhalt av 20 %. Idén med den perfekta kombinationen är att sötman i vinet skall matcha sältan i osten på ett bra sätt. Eftersom de klassiska ostarna roquefort, gorgonzola, stilton m.f.l är intensiva i smaken krävs ett lite starkare vin. Dessa typer av ostar kan vara allt från smuligt torra till gräddiga och alltid med en påtaglig sälta och umami. Umamin gör att inte röda viner passar så speciellt bra utan framkallar en oangenäm metallisk smak. Här kan man även nämna andra lyckade kombinationer där sötman tar han om sältan i osten och då tänker jag på Sauternes från Bordeaux eller Tokajer från Ungern.
Ha det fint! / Håkan
I filmen så serverar Håkan ett portvin som heter Grahams, Late bottle vintage. Vinet har artikelnummer 8000 på Systembolaget och kostar 179:-.
Lyxigaste vännerna; Champagne och ost!
”Champagne ska vara kall, torr och gratis!” Winston Churchill
Var det ett misstag? Det sägs att Munken Dom Perignon råkade skala av de blåa Pinot Noir druvorna av misstag och då blev det ett vitt mousserande vin istället… Kanske var det så den mest berömda drycken uppfanns…?
Skrönor och historier om misstagen som var uppfinningen bakom de mest berömda ostarna är också många: Gorgonzolan sägs det uppfanns då en kärlekskrank ostmakare träffade sin käresta istället för att passa på ostmassan och mögel smög sig in. Likaså Roquefort; en herde glömde sin ost i en grotta då han träffade sin fästmö istället för att passa sina får och när han kom tillbaka några dagar senare var osten täckt av ett grönt mögel; Roquefort-osten var upptäckt.
Så tacka för alla misstag vi gjort genom livet! Och ett extra tack till kärleken…

Att välkomna sina vänner till middag med ett glas Champagne är alltid rätt och så vidunderligt gott! Lite kallt, bubblande, friskt och lent. Den goda känslan av avkoppling och livsnjutning infinner sig. Då är det extra lyxigt att också bjuda på en bit krämig gräddig ost som tilltugg. Vi är vana att äta ostarna i slutet av en måltid men likaväl kan man börja kvällen med ost som till exempel Brillat savarin, Delice de Bourgogne eller en Langres som dessutom tillverkas i Champagne och i närliggande Bourgogne. Att ta ett glas champagne på egen hand tillsammans med en bit ost är också en extra lyxig känsla. Med syrligheten hos champagnen och mjukheten samt smörigheten hos ostarna gifter de ihop sig väldigt väl. Även en krämig lite mildare getost kan vara god tillsammans med en mjuk och lite fruktigare champagne.
”I only drink champagne when I am in love and when I am not..” Coco Chanel
De hårda dessertostarna Gruyere och Comté som varit med tidigare i vår lilla serie kan också vara med i början av kvällen och passar väldigt bra ihop med sin bubblande vän.
”En timma utan champagne känns som en förlorad timma…” Pol Roger, champagnemakare
Alla har ett förhållande till just Champagne; det är en glädjens dryck, man firar i champagne, skålar och utbrister en skål till livet, vännerna och kärleken. En dryck för alla tillfällen helt enkelt. Och med dessa ljuvliga ostarna till blir det inte sämre:
Brillat Savarin:
En triple creamed cheese där man tillsätter grädde till den ystade ostmassan. När ostmassan är färsk doppar man den för hand i vitmögel för att försäkra sig om optimal syrekontakt. Det är också detta som gör att konsistensen blir så smörigt mjuk och får en underbar fräsch gräddig smak. Gott tillsammans med färska jordgubbar, soltorkade fikon eller en god honung och ett glas torr champagne.
Delice de Bourgogne:
Detta är också en vitmögelost gjord i princip på samma sätt som Brillat Savarin med en gräddig, krämig och smörig smak men har en lite mer syrlig och nötig ton. Man blandar pastöriserad komjölk med fyllig färsk grädde. Osten görs i Bourgogne i Frankrike och passar bra till Champagne, ett mousserat vin men också en Pinot Noir från regionen såklart.
Langres:
Langres passar dem som inte tycker om stark eller skarp ost men uppskattar en sofistikerad smak som dröjer kvar länge i munnen. Osten tillverkas enligt gammal sed på helfet komjölk från fälten i Bassigny och från platån Langres på gränsen mellan Champagne och Bourgogne i Frankrike. Den vänds så få gånger som möjligt och därför gör vasslans vikt och rörelse genom ostmassan så att ostens mitt sjunker ihop och bildar en krater. ”Fontaine” kallas kratern, som man kan hälla eau-de-vie, marc (fransk variant av grappa), chablis, brandy eller champagne i. Vätskan sjunker gradvis in i osten och tillför en ny upplevelse av den redan smakfulla langres.
Den aprikosfärgade, ljust orangefärgade kanten är resultatet av regelbunden tvättning och ger osten en ojämn yta samt härlig doft och karaktär. När den är färsk är texturen fast och kornig. Langres lagras i mycket fuktiga källare under två till tre veckor och mognar utifrån och in. Under mognadstiden ramlar kanten ihop och den blir mjuk och krämig. Smaken intensifieras.
Om Dom Perignon:
Dom Pérignon är uppkallat efter benediktinmunken Pierre Pérignon som levde i Frankrike 1638–1715. Han var mycket intresserad av vinproduktion och hade stor betydelse för dess utveckling och förfinande. Han utvecklade tekniker och skrev bland annat ned instruktioner om druvval (han föredrog endast Pinot Noir), teknik, blandningar av cuvées och att försluta flaskorna med kork och metallkorg.
Historien om munken som skapade champagnen inspirerade engelsmannen Laurence Venn till namnet Dom Pérignon. Den första årgången av Dom Pérignon var 1921. Dom Pérignon är ett vintagevin, vilket innebär att det bara görs de bästa åren och att alla vindruvor som används i vinet är skördade samma år, till skillnad från många andra sorters champagne.
Omkring 5 miljoner flaskor produceras varje årgång. Vinet görs på 55% Chardonnay och 45% Pinot Noir. Den årgången som säljs 2008 är från 2000 års skörd och den föregående var från 1999 och 1996 års skörd.
Skål för livet och ”misstagen”!
/Cecilia
TIPS FRÅN HÅKAN
Champagne till ost
Man brukar säga att Champagne passar till allt. Men det finns ett par vinnare från regionen och då tänker jag främst på de båda krämiga, färskostarna Brilliant-Savarin och den närbesläktade Chaource. Här skär syran igenom fetman i ostarna på ett fint sätt. Väljer man att bara servera En ost och en hårdost är valet en lagrad Comté.
Men Champagne passar självfallet utmärkt också till en gruyère, parmesan eller en Västerbottenost. Hårdostarna kan vara gjorda på olika sorters mjölk som oftast är smakrika och med en markerad sälta. Därför fungerar en Champagne utmärkt.
/ Håkan
I filmen tipsar Håkan om en riktigt god och prisvärd Champagne vid namn La Chouette Champillon, Blanc de Noirs Champagne, art nr 77366 på Systembolaget och kostar 296:-.
Fruktig, mycket frisk smak med inslag av gula äpplen, nötter, vit choklad och grapefrukt.
La Chouette Champillon finns även som en Brut Réserve Grand Cru på Systemet men kostar då 414:-
Att rött vin och ost är ett säkert kort tänker de flesta. Men faktum är att man måste tänka till lite extra för att inte låta smakerna krocka i munnen utan få dom att balanseras och samverka.
Några av de kanske mest kända ostarna i världen bland rödkitt-ostarna är Epoisses och bland vitmögelostarna är Brie de Meaux. De representerar varsin stor ost-familj och har helt olika karaktärer men är bland de mest välkända och omtyckta ostarna på en ostbricka. Och som man genom åren alltid druckit ett klassiskt rött vin till.
Det som kan vara bra att tänka på är att en kraftfull, lagrad Bordeaux med mycket tanniner kan krocka med de lite kraftigare lagrade och smakrika ostarna. Bättre att ta ett yngre, lite mjukare vin till de karaktäristiska ostarna med mycket smak. Ett fruktigare, fylligare och aningen sötare vin möter bättre upp en kraftfull ost. Och vinerna från samma region som ostarna är gjorda stämmer väl även här. Pinot Noir-druvan med sin tydliga bärighet balanserar de båda ostarna väl.

Franska kungligheter bland världens ostar:
Epoisses Coupe Berthaut AOP Rödkittsost; Frankrike:
Epoisses som är gjord av pastöriserad komjölk och produceras i byn Epoisses i östra Bourgogne har gamla anor. Den serverades bland annat vid Ludvig den XVI hov och blev Napoleons favoritost. Epoisses är tillverkad på helmjölk som sakta koagulerar, osten tvättas i saltlake i 1-2 månader och mot slutet av lagringen ökar man dosen av Marc de Bourgogne (destillat av pressade druvor; liksom Grappa) i lösningen. Färgen är en naturlig reaktion då syre möter salt i tvättarna, men det röda/orangea hos kittostar kan också vara en tillsats av färgämnet Annatto som är ett naturligt ämne från Annatto-busken. Osten är len och rinnig i konsistensen samt rik på smak med fin syra med en lång eftersmak. Den skarpa doften sitter framför allt i det tvättade skalet. Den har beteckningen AOP (Appelation d´Origine Produit) sedan 1991.
Brie de Meaux AOP Vitmögelost: Frankrike
Brie de Meaux som är en av världens mest kända ostar är gjord på opastöriserad komjölk i regionen Brie och i staden Meaux, strax utanför Paris. Osten mognar utifrån och in och det krävs ca 25 liter mjölk för att göra en ost. Den vita skorpan skapas av vitmögel: Penicillium candidum. Det tar ca 6-8 veckor för att få en perfekt mogen Brie. Osten torrsaltas och läggs på tork i kalla källare. Brie De Meaux är A O C-märkt (Appelation d´Origine Controllé) sedan 1980 men ostens historia går tillbaka ända till 700-talet. Utsedd till "Kungen bland ostar" under Wienkongressen 1814. Den har en naturvit yta med tydliga fåror. Den "kärna" som finns i mitten försvinner allt eftersom osten mognar. Fullt mogen är den havregul i färgen med väldigt mjuk konsistens. Doften är kraftig med inslag av trä. Smaken är kraftig, krämig och nötig med inslag av champinjon. Den kan dofta stall men det får inte slå över i ammoniak, då kan den upplevas för kraftig och överlagrad. Brie de Meaux är en av de mest kopierade ostarna i världen. Den riktiga görs för helt för hand. Den lite jordiga smaken balanseras väl upp av en lite mer fruktig och bärig druva.
Delice de Bourgogne Frankrike
En vitmögelost gjord av Trippelcreme; gräddig, krämig och smörig smak men med lite syrlig och nötig ton. Man blandar pastöriserad komjölk med fyllig färsk grädde. Osten görs i Bourgogne i Frankrike och passar bra till Champagne, ett mousserat vin men kommer också till sin rätt tillsammans med en fruktig Pinot Noir från regionen såklart.
Comté – AOP Marcel Petit Frankrike
Comté är en fransk hårdost som tillverkas enbart i Jura-regionen i östra Frankrike, av opastöriserad mjölk från alp-betande kor. Kornas kost gör att osten får en nötig, lite söt och nästan fruktig smak. ’’Comté har tillverkats på samma sätt på samma plats de senaste 800 åren. Comté är en av världens mest kända ostar och är föregångare till flera andra pressade alpostar. Den fruktiga smaken i Comtén passar väl både till vita ekfatslagrade viner och till bäriga, smakrika och fruktiga röda viner av druvtyp Pinot Noir.
Abbaye de Citaux Frankrike (Håkans favorit)
Fransk kittost som endast görs av munkarna på klostret Abbaye de Citaux. Finns inte att köpa i Sverige. Även om själva St Nicholasklostret härstammar från ca 900 år sedan har produktionen av ost startat i början på 1900-talet. Abbaye de Citaux tillhör kittost-familjen och blir dagligen tvättad med saltvatten de första två veckorna av mognaden. Mjukare och lenare i konsistensen än t ex sina starkare syskon Reblochon och Epoisses. Gyllengul tunnare kitt-skorpa. Passar väl till en välbalanserad Bourgogne som görs intill i regionen.
Langres – en rödkittost från champagnedistriktet. Osten har funnits sedan 1600-talet och har en smakrik karaktär och en mjuk samt rinnig konsistens. Passar egentligen väldigt bra till just champagne men gör sig också väldigt väl på en ostbricka som serveras till ett fruktigt och mjukt rött vin.
Generellt är ett kraftigare rött vin bäst till smakrika alpostar typ Gruyere och Comté. Röda viner med mer tanniner gör sig sämre med typ salta grönmögelostar eller syrliga getostar. Smakerna tar ut varandra och ”krockar” i smakupplevelsen.
Att tänka sig ett vitt krispigt vin till getost, ett mjukt och bärigt rött vin till smakrika ostar som rödkittostar och alpostar samt ett sött portvin eller en Sauternes till den mer salta grönmögelosten kan vara en god början på en ost-och vinprovning.
// Cecilia
HÅkans tips
Röd Bourgogne till Epoisses och andra kittostar
En kittost kännetecknas genom sitt orangea skal. Det finns en uppsjö av olika varianter där intensiteten i osten får styra vinvalet. Man hittar snälla varianter som port salut och taleggio, medan de mest fantastiska varianterna från Bourgogne som Epoisses, Chambertin och Chablis kommer i små askar. Asken täckt med plast-film, kanske för att inte dessa stalliknande och påtagligt doftande ostar skall rymma från asken.
Sitter man på en krog i Bourgogne avnjuter man gärna en fruktig röd Bourgogne till dessa lokala ostar. Råkar ni vara på plats i Beaune? Sök efter osten Abbaye de Citeaux! En ost som sällar lämnar distriktets gräns. Åker ni 23 mil norrut från Bourgogne kommer ni till Alsace. Där skulle man aldrig drömma om att servera en röd Bourgogne utan här avnjuter man en fruktig Gewurztraminer till den lokala kitt-osten Munster.
I tider med stora väderleksproblem i Bourgogne har priserna skjutit i höjden och då kan man hitta bra alternativ som en pinot noir från USA.
// Håkan
I filmen nedan tipsar Håkan om en pinot noir från Kalifornien som heter Buena Vista, nummer 6380 på Bolaget och kostar 259:-. Ett riktigt gott vin och ett utmärkt alternativ till en dyr Bourgogne.
ÄT MER getost!
Historiskt sett är getmjölken den som använts tidigast som livsmedel och föda jämfört med komjölken. Getterna har lättare att klara sig i torra och otillgängliga landskap och har kunnat följa med människan genom vandringar och olika bosättningar.
Getost är alltså ost med mjölk från tamget som huvudingrediens. Getosten smakar på ett karakteristiskt sätt tack vare att den innehåller kaprinsyra (efter det latinska ordet capra, som betyder just get). Kaprinsyra är en smakrik fettsyra som dessutom främjar utvecklingen av de goda tarmbakterierna hos människan, och även säljs som en hälsokostprodukt. Många personer som är laktosintoleranta brukar trots detta oftast tåla getost och fårost. Den största skillnaden med getmjölk är att mjölken används i olika faser att göra ost, vilket gör att laktosen blir lättare att smälta. Förutom detta så har getosten ett högt näringsvärde och är idealisk för att vi ska fungera väl. Getter kan inte ta upp karoten varför ostarna alltid är helt vita till skillnad från ostar gjord av komjölk.

De största producenterna av getost är Frankrike, Grekland, Italien och Spanien.
Kända getostar är till exempel Selle Sur Cher, Valancy, Crottin de Chauvignol, Monte Enebro, Caprin, Tommes de Chévre och Chevré d´Argental.
Den mest kända getosten från Sverige är Vit Kaprin från Lillängens Gårdsmejeri i Värmland. Härnere i södra Sverige är Orranäs Vit Caprin den mest omtalade och populära getosten. Jag har själv blivit jätteförtjust i den holländska semi-hårda getosten Holland OLD som är lagrad och fått en mycket god genuin och lång smak. En annan favorit är Caprinelle från Frankrike som är en pressad, hård getost från högt uppe i Pyrinéerna. Den har fått mogna minst i fem månader och är fantastiskt mild och rund i sin karaktär. Ytterligare en givande smakupplevelse står Chisteran för som är en semi-hård ost från Baskien i Frankrike, som innehåller både får-och getmjölk.
Nu på våren är färskostar på get mycket populära och ligger i säsong då getterna har ätit fina örter på ängarna nere i Provence till exempel. Så bara att ge sig hän och prova sig fram. Utbudet av getostar i Sverige är numera mycket rikt och varierat!
// Cecilia
TIPS FRÅN HÅKAN
Sancerre till getost
Vitt vin till getost är faktiskt vetenskapligt sätt ett bättre val än rött vin. De vita vinernas fruktighet, aromer och avsaknad av strama tanniner gör att de ofta blir det perfekta äktenskapet. Man nämner väldigt ofta om lokala traditioner. Även om getosten chèvre produceras på flera håll så brukar man prata om de klassiska varianterna från Loire-dalen.
Eftersom de flesta getostar har en påtaglig syrlighet så gifter de sig perfekt med vita viner som har en tydlig syra. Jag tänker främst på fem olika appellationer i övre Loire som Sancerre, Pouilly-Fumé, Menetou-Salon, Reuilly samt Quincy. Dessa viner är vanligtvis vinifierade på rostfritt stål och har därför en tydlig fräschör, där druvsorten alltid är Sauvignon Blanc.
Vill man ta ut svängarna finns många liknande alternativ som en Sauvignon Blanc från Constantia i Sydafrika eller samma druva från Marlborough på Nya Zealand.
// Håkan
Är du nyfiken på vinet som Håkan presenterar i videon nedan så är det en Sancerre les Roches som du hittar på Bolaget (nr 5514) och kostar 319:-. Passar perfekt till en god syrlig getost.

Vi har det stora nöjet att under de kommande veckorna presentera Cecilia Liljedahl och Håkan Nilsson som gästbloggare.
Cecilia driver sedan i höstas ostbutiken Cecilias Fromagerie på Bygatan i Viken. När du stiger in i den lilla mysiga butiken möts du av en läckert uppdukad kyldisk som fullkomligt dignar av fantastiska ostar från världens alla hörn. Cecilias passion för ost går inte att ta miste på och det kändes så kul när hon ville vara med och delge oss av sin ostkunskap på vår blogg.
När man tänker på ost så är steget till vinets förtrollade värld inte långt. Ost och vin hör ju ihop, eller hur. De flesta av oss serverar säkert en god flarra rött till osten men är det verkligen alltid så rätt? För att få svar kontaktade vi bygdens vinguru Håkan Nilsson och frågade om han ville vara med på ett hörn för att tipsa oss om vilket vin som passar bäst till en viss sorts ost för den bästa smakupplevelsen. Den alltid lika entusiastiske och energiske Håkan tackade även han ja och därmed var temat klart. Perfect match– ost och vin. Mycket nöje! // Per och Fredrik

Ostbutiken i Viken – Cecilias Fromagerie
Såklart att det skulle bli en ostbutik på finaste Bygatan mitt i gamla Viken.
När jag såg att lokalen var ledig var det ett faktum. Jag ska öppna en personlig, välsorterad och inspirerande ostbutik. Med visionen av de små butiker jag ofta besökt på resor i Italien, Spanien och Frankrike. Jag älskar att handla småskaligt och personligt. Hellre lite än mycket. Hellre handla för dagen än för en hel vecka. Jag är usel på planering av måltider, går på dagskänsla och spontana intryck. Älskar Saluhallar. Växte upp med Saluhallen i Göteborg som låg, och fortfarande ligger, mitt i stan. Jag och min bästis skolkade från skolan på gymnasiet och gick till Saluhallen och köpte ost, skinka, färskt bröd, te och njöt av dofterna samt livet kring de olika små verksamheterna. Det var liksom helt självklart vad vi prioriterade.
Jag får också skylla på min dotter Mika som för några år sedan träffade Ludwig som driver familjeföretaget Bengtsons ost med flera butiker i södra Sverige. Vi började äta och prata ost som vi aldrig hade gjort förut. Plötsligt var osten i centrum på ett naturligt sätt. Och jag har alltid älskat ost men inte haft en tanke på att själv driva en ostaffär! Plötsligt var det möjligt. Vi flyttade in till Viken för ca ett och ett halvt år sedan och jag fick nycklarna till butiken för exakt ett år sedan. Jag öppnade Cecilias Fromagerie den 28 oktober 2022 och var fylld av glädje och återvunnen förälskelse…i ostar!

Det är svårt att inte bli fullständigt uppslukad av ostarnas historia, smaker, variation och betydelse… osten har varit med ända sedan vi började att vara bofasta och hade boskap för ca 10 000 år sedan… Färskost som blev surmjölksost som till slut blev lagrad ost. Via grekerna, romarna, munkarna, herrgårdarna, slott och bondgårdar in i vår tid med utvecklad teknik som pastörisering, kunskap om bakteriekulturer, mjölkhantering och stolthet hos mejerister och mjölkbönder. Att smaka en ost med ursprung i ett landskap, via ett djur som gått och betat på en alptopp eller på en gammal havsbotten och få ta del av smaker, nyanser och frukter av jorden är ett sant privilegium. Liksom att smaka osten tillsammans med ett passande vin! Som har samma hisnande historia och betydelse i människas historia och utveckling. Att botanisera i kombinationer av smaker mellan ostar och viner känns ju så naturligt.
Att möta Håkan med sitt otroliga kunnande om vin och smaker är ett sant nöje som förgyller tillvaron. Vi har känt varandra länge, ända sedan våra barn föddes för mer än 30 år sedan och har följts åt om än på lite håll och när vi nu möts i våra parallella världar är det så givande. Ostarna och vinerna har ett långt förhållande till varandra och smakerna gifter ihop sig på ett makalöst sätt. Ju mer man vet om deras gemensamma ursprung desto godare smakar det… och tillsammans blir det oslagbart! Ju mer jag kommer nära smakerna och dofterna desto mer känner jag att detta verkligen är meningen med livet. Att vi får njuta genom våra begåvade sinnen och lära oss mer för varje dag!
Så följ med oss de närmaste veckorna där vi ger tips på ostar och viner som tillsammans blir en – Perfect match!
/Cecilia

Sgroppino är det perfekta valet att avsluta middagen på då den både är söt, syrlig och bubblig på samma gång.
Tips!: Det här kan även bli till en läskande härlig sommardrink om du vill. I drinkversionen så skippar du lemoncurd. Även limoncellon känns lite överflödig, eller?
För 4 drinkar: Mixa slätt; 0,5 l citronsorbet med hälften av proseccon (8 cl) och 12 cl vodka. Tillsätt andra hälften av proseccon (8cl), rör om och severa i 4 vackra glas. En kvist citronmeliss eller mynta eller tunt skuret citronskal som dekor ger extra piff.
Detta var det sista receptet från mig Sara och restaurang Il Faro på temat italiensk påsk. Jag hoppas att mina recept gett dig inspiration till att laga, servera och njuta av Italien-influerad mat under påskhelgen. Ciao! // Sara
Vi tillönskar dig en riktigt glad påsk! // Sara, gänget på Il Faro, Per och Fredrik

4 personer:
- ½ liter citronsorbet
- 6 cl limoncello
- Lemoncurd 2-3 msk
- Färska bär efter tycke och smak På bilden jordgubbar och lemon snacks.
- Några centiliter (ca 12 cl) torr bubbel
- Lägg upp ett par skedar citronsorbet i höga glas.
- Spritsa eller klicka på några blippar med lemoncurd.
- Stänk över limoncello och några centiliter prosecco.
- Toppa med färska bär efter tycke och smak.
- NJUT!
Porchetta är en riktig klassiker i det italienska köket. Det här receptet görs på en rejäl och saftig, gärna rimmad fläsksida som fylls med färska örter, vitlök och citron. Fläsksidan med fyllningen rullas sen ihop och tillagas i ugn under ca 3 timmar.
Funkar även utmärkt att laga till på grillen med indirekt och ganska låg värme. Använd dig av den s k "snake-metoden", gärna med lite spån av äppelträd. Ger din porchetta en lätt härlig röksmak (se tidigare På tallrikens BBQ inlägg).
Servera porchetta med t ex ugnsrostad potatis, sparris, bakade tomater och örter. Lycka till & smaklg spis! // Sara

- 1 st Fläsksida ca 4-5 kg utan svål (gärna rimmad)
- 2 citroner (zest)
- 2 rosmarinkvistar
- Färska örter; persilja, salvia, timjan , 1 kruka av varje.
- 1 solo vitlök
- Svartpeppar och ev. salt
- Skär fläsksidan från långsidan, nästan rakt igenom så att den går att vika ut som en bok. Undvik att skära rakt igenom.
- Finskär salvia, rosmarin, persilja, timjan och vitlök och blanda ihop. Salta och peppra köttet (inget eller väldigt sparsamt med salt om fläsksidan är rimmad) Strö sedan fyllningen på fläsksidan och riv över citronzest. Rulla ihop fläsksidan tight i samma riktning som den veks ut och bind upp den med ett steksnöre. Kolla på youtube om du tycker det är svårt.
- Stek mitt i ugnen på 140 grader tills köttets innertemperatur är 85 grader, det tar ca 3 timmar. Ta ut porchettan.
- Vill du tillaga porchettan på grillen? Tillaga då porchettan på indirekt och ganska låg värme (125-150° C ) och grilla i ca 3 timmar tills kärntemperaturen är 85° C. Använd dig av den s k "snake"-metoden (se tidigare BBQ inlägg).
- Skiva upp och servera med valfria tillbehör. På bilden körde vi vit sparris, ugnsbakade tomater och savia. Ugnsrostad potatis och en kall örtsås kanske inte är helt galet heller, eller vad tycker du? Lycka till & smaklg spis!
I dag bjurder Sara oss på sitt recept på Caponata; en klassisk italiensk grönsaksröra med ursprung från Sicilien som passar lika bra som tillbehör eller som egen rätt. T ex tillsammans med mozzarella, på en bit surdegsbröd eller som en ljummen sås till grillat kött.
Här serverar Sara den tillsammans med stekt uer, som också kan kallas för rödfisk eller kungsfisk. Några sotade citroner, lila endiveblad och lite färska örter fick också hänga med på fatet. Fisken halstrades med skinnsidan nedåt i pannan tillsammans med lite flingsalt, peppar och citron. Tyvärr blev caponatan lite dold under fisken på bilden men du kan ana den lite här och där..
Caponata är godast om den serveras lätt ljummen. Den ska ha en lätt sötsur karaktär som du reglerar efter egen smak med socker och vinäger. Smaklig spis!

- 1 zucchinin
- 1 aubergine
- 2 röd paprika
- 3 stavar blekselleri
- 1 vitlök solo
- 1 hackad gul lök
- 10 urkärnade gröna oliver
- 3 msk salladskapris
- 2 röda tomater
- 2 msk olivolja att steka i
- 3 msk vinäger
- 3 msk strösocker
- 4 msk chilisås
- 4 msk tomatpuré
- 1 burk krossade tomater
- Salt och svartpeppar
Gör så här:
- Finhacka vitlöken.
- Hacka löken och dela oliverna på hälften (eller grovhacka).
- Skär alla övriga grönsaker i centimeterstora bitar.
- Fräs grönsaker, löken, vitlök, oliver och kapris i oljvolja på låg temperatur tills dom börjar mjukna men utan att få färg.
- Därefter tillsätts tomatpuré och chilisås.
- Fräs i ytterligare ca 5 min.
- Tillsätt krossade tomater smaka av med socker, vinäger salt och peppar. Låt koka ihop 30 minuter.
Idag fortsätter vi på temat "Italiensk påsk" med Vitello Tonnato på mitt vis. En riktig klassisk antipasto som har sitt ursprung i nordvästra Italien (Piemento-regionen) och består av tunt skuret kalvkött och en krämig majonnäsliknande sås som smaksätts med tonfisk. Rucola, kapris, citron och riven parmesan hör till, tycker jag. Kalv är kanske inte alltid så lätt att få tag på, så kolla med din butik. Här har jag använt mig av en lite tunnare styckningsdetalj på kalven som kallas tri-tip men även rostbiff av kalv eller kalvstek funkar utmärkt.
Buon appetito! Sara/ Il Faro

4 portioner:
- 500 g stek-, rostbiff eller tri-tp från kalv.
Tonnata sås:
- 1 burk tonfisk i vatten 185-200 gram
- 1 vitlöksklyfta
- 2 äggulor
- 2 msk kapris
- 2 msk citronsaft
- 2 dl neutral olja
- Rucola
- Kapris
- Svartpeppar
- Olivolja
- Riven parmesan
- Citronklyftor
Gör så här:
Köttet:
- Putsa köttet, bryn runt om, salta och peppra
- Sätt in i ugnen på 85 grader och sätt termometern på 54 grader innertemp på kalven. När köttet nått innertemperaturen låt kallna ordentligt. Köttet kan du göra i förväg dagen innan och ha i kylen.
- Skär köttet i tunna skivor.
- Häll av vattnet från tonfisken. Skala vitlöken och pressa saften ur citronen. Mixa samtliga ingredienser till en slät sås med stavmixer. Häll i oljan i en fin stråle och mixa till en krämig konsistens. Smaka av med lite salt och peppar.
- Lägg upp det skivade köttet på ett vackert fat. Ringla över tonfisksåsen. Toppa med rucola, kapris, svartpeppar, olivolja och lite riven parmesanost. Garnera med citronklyftor.
Idag lagar vi till de här läckra och vackra små pajerna med fyllning av nässlor, spenat, vårlök, ricotta och riven lagrad ost. De första späda skotten av nässlor bär snart titta fram, åtminstone här i söder. Pajerna toppas slutligen med tunt skivad zucchini som formas till snurror. Lite pilligt med det blir ju så fint. De små portions-pajskalen av filodeg är färdigköpta från Lazaridis som jag tycker blir krispiga och goda. Hör med din lokala handlare, bor du i våra trakter så hittade jag mina skal på ICA Kvantum i Höganäs.
En både vacker och riktigt god förrätt eller som del av din påskbuffé. Lycka till och smaklig spis! // Sara

6 st små pajer:
- 1 paket (6 st) filodegsskal, t ex från Lazaridis
Fyllning:
- 1 liter nässlor (noga sköljda)
- 1 liter babyspenat
- 2 st vårlök (finskuren)
- 1 st vitlöksklyfta (riven)
- 2 dl ricotta eller creme fraiche
- 2 ägg
- 100 gram riven lagrad ost
- 3 zucchini
- Salt & peppar
- Smör till fräsning
- Ev lite färska örter som garnering
Gör så här:
- Sätt på ugnen 180 grader
- Blanchera nässlor och spenat snabbt i kokande vatten. Lyft upp och lägg i kallt vatten. Pressa ut vattnet och hacka bladen grovt.
- Fräs vårlök o vitlök i panna utan att få färg, tillsätt nässlor och spenat och rör runt.
- Häll upp blandning i bunke och tillsätt ägg, ricotta och riven ost. Smaka av med salt och peppar.
- Fördela fyllningen i de små pajskalen.
- När skalen är fyllda så hyvlar du zucchinin på längden med rotfruktsskalare (bredare potatisskalare) Funkar nog även med en bra osthyvel eller mandolin. Dela varje remsa på längden så dom inte blir allt för höga. Rulla längderna med det gröna uppåt och vira runt remsor efterhand tills du fått en rulle som passar i skalet. Lyft över rullen och placera på fyllningen.
- Sätt in pajerna i ugnen och baka ca 15 min så fyllningen satt sig. Garnera med örter om man vill.
Vi startar med att baka ett härligt italienskt bröd med fyllning av ost, pancetta och salami. Ett supergott bröd som passar utmärkt på påskbuffén.
Det fina med det här receptet är att grunddegen kan varieras i nästan det oändliga när du bakar ut det. Istället för det här brödet kan du baka en härlig focaccia med önskad topping. Ett tips är att du ringlar över olivolja och toppar focaccian med ost, körsbärstomater och flingsalt. Eller så kan du göra ett brytbröd toppad med ost. Kavla ut degen, rulla ihop med en härlig fyllning (varför inte en tapenade?), skär i bitar (som typ kanelbullar) och lägg i en rund springform. OBS! Baktiden för både focaccia och brytbrödet är kortare, mellan 20–30 minuter. Håll koll!
Låt kreativiteten och fantasin flöda! Kolla in exempel på olika versioner som jag gjorde i bildspelet nedan. Lycka till! // Sara

Ingredienser 1 napolianskt bröd:
Degen:
- 50 g jäst
- 2 tsk salt
- 4.5 dl vatten, ljummet
- 8-10 dl vetemjöl
- 50 gram olivolja
- 1 msk socker
Fyllning:
- 100 g pancetta alt bacon, skuren i små bitar
- 10 Skivor Salami i strimlor
- 125 g lagrad ost, ta vad ni har, skuren i små tärningar (präst, herrgård, Västerbotten)
- 0.5 dl riven hårdost tex parmesan el pecorino
Pensling:
- 1 uppvispat ägg
Gör så här:
- Smula jästen i bunke och tillsätt vattnet. Därefter tillsätter du mjöl, olivolja, socker och arbetar ihop ingredienserna till en jämn, smidig och ganska lös deg. Flytta över degen i en bunke och täck över med plastfolie. Låt degen jäsa i cirka 2 ½ timme, till dubbel storlek.
- Stjälp upp degen på en mjölad arbetsyta och arbeta den smidig. Platta sedan ut den till en till en platta (cirka 40x65 centimeter).
- Blanda alla ingredienser till fyllningen.
- Fördela all fyllning i ett jämnt lager på degplattan, någon centimeter innanför kanten. Rulla ihop degen tätt (som en rulltårta) från långsidan. Lägg rullen men skarven ner i en rund sockerkaksform.
- Låt jäsa i ca 1 timme.
- Pensla brödet med uppvispat ägg, sätt in i ugnen på 200 grader och baka ca 45-55 min.