Lyxigaste vännerna; Champagne och ost!

”Champagne ska vara kall, torr och gratis!” Winston Churchill
 
Var det ett misstag? Det sägs att Munken Dom Perignon råkade skala av de blåa Pinot Noir druvorna av misstag och då blev det ett vitt mousserande vin istället… Kanske var det så den mest berömda drycken uppfanns…?
 
Skrönor och historier om misstagen som var uppfinningen bakom de mest berömda ostarna är också många: Gorgonzolan sägs det uppfanns då en kärlekskrank ostmakare träffade sin käresta istället för att passa på ostmassan och mögel smög sig in. Likaså Roquefort; en herde glömde sin ost i en grotta då han träffade sin fästmö istället för att passa sina får och när han kom tillbaka några dagar senare var osten täckt av ett grönt mögel; Roquefort-osten var upptäckt.
 
Så tacka för alla misstag vi gjort genom livet! Och ett extra tack till kärleken…

Att välkomna sina vänner till middag med ett glas Champagne är alltid rätt och så vidunderligt gott! Lite kallt, bubblande, friskt och lent. Den goda känslan av avkoppling och livsnjutning infinner sig.  Då är det extra lyxigt att också bjuda på en bit krämig gräddig ost som tilltugg. Vi är vana att äta ostarna i slutet av en måltid men likaväl kan man börja kvällen med ost som till exempel Brillat savarin, Delice de Bourgogne eller en Langres som dessutom tillverkas i Champagne och i närliggande Bourgogne. Att ta ett glas champagne på egen hand tillsammans med en bit ost är också en extra lyxig känsla. Med syrligheten hos champagnen och mjukheten samt smörigheten hos ostarna gifter de ihop sig väldigt väl. Även en krämig lite mildare getost kan vara god tillsammans med en mjuk och lite fruktigare champagne.
 
”I only drink champagne when I am in love and when I am not..” Coco Chanel
 
De hårda dessertostarna Gruyere och Comté som varit med tidigare i vår lilla serie kan också vara med i början av kvällen och passar väldigt bra ihop med sin bubblande vän. 
 
”En timma utan champagne känns som en förlorad timma…”  Pol Roger, champagnemakare
 
Alla har ett förhållande till just Champagne; det är en glädjens dryck, man firar i champagne, skålar och utbrister en skål till livet, vännerna och kärleken. En dryck för alla tillfällen helt enkelt. Och med dessa ljuvliga ostarna till blir det inte sämre:
 
Brillat Savarin:
En triple creamed cheese där man tillsätter grädde till den ystade ostmassan. När ostmassan är färsk doppar man den för hand i vitmögel för att försäkra sig om optimal syrekontakt. Det är också detta som gör att konsistensen blir så smörigt mjuk och får en underbar fräsch gräddig smak. Gott tillsammans med färska jordgubbar, soltorkade fikon eller en god honung och ett glas torr champagne.
 
Delice de Bourgogne:
Detta är också en vitmögelost gjord i princip på samma sätt som Brillat Savarin med en gräddig, krämig och smörig smak men har en lite mer syrlig och nötig ton. Man blandar pastöriserad komjölk med fyllig färsk grädde. Osten görs i Bourgogne i Frankrike och passar bra till Champagne, ett mousserat vin men också en Pinot Noir från regionen såklart.
 
Langres:
Langres passar dem som inte tycker om stark eller skarp ost men uppskattar en sofistikerad smak som dröjer kvar länge i munnen. Osten tillverkas enligt gammal sed på helfet komjölk från fälten i Bassigny och från platån Langres på gränsen mellan Champagne och Bourgogne i Frankrike. Den vänds så få gånger som möjligt och därför gör vasslans vikt och rörelse genom ostmassan så att ostens mitt sjunker ihop och bildar en krater. ”Fontaine” kallas kratern, som man kan hälla eau-de-vie, marc (fransk variant av grappa), chablis, brandy eller champagne i. Vätskan sjunker gradvis in i osten och tillför en ny upplevelse av den redan smakfulla langres.
Den aprikosfärgade, ljust orangefärgade kanten är resultatet av regelbunden tvättning och ger osten en ojämn yta samt härlig doft och karaktär. När den är färsk är texturen fast och kornig. Langres lagras i mycket fuktiga källare under två till tre veckor och mognar utifrån och in. Under mognadstiden ramlar kanten ihop och den blir mjuk och krämig. Smaken intensifieras.
 
Om Dom Perignon:
Dom Pérignon är uppkallat efter benediktinmunken Pierre Pérignon som levde i Frankrike 1638–1715. Han var mycket intresserad av vinproduktion och hade stor betydelse för dess utveckling och förfinande. Han utvecklade tekniker och skrev bland annat ned instruktioner om druvval (han föredrog endast Pinot Noir), teknik, blandningar av cuvées och att försluta flaskorna med kork och metallkorg.
Historien om munken som skapade champagnen inspirerade engelsmannen Laurence Venn till namnet Dom Pérignon. Den första årgången av Dom Pérignon var 1921. Dom Pérignon är ett vintagevin, vilket innebär att det bara görs de bästa åren och att alla vindruvor som används i vinet är skördade samma år, till skillnad från många andra sorters champagne.
Omkring 5 miljoner flaskor produceras varje årgång. Vinet görs på 55% Chardonnay och 45% Pinot Noir. Den årgången som säljs 2008 är från 2000 års skörd och den föregående var från 1999 och 1996 års skörd. 
 
Skål för livet och ”misstagen”!
/Cecilia

Champagne till ost

Man brukar säga att Champagne passar till allt. Men det finns ett par vinnare från regionen och då tänker jag främst på de båda krämiga, färskostarna Brilliant-Savarin och den närbesläktade Chaource. Här skär syran igenom fetman i ostarna på ett fint sätt. Väljer man att bara servera En ost och en hårdost är valet en lagrad Comté.
Men Champagne passar självfallet utmärkt också till en gruyère, parmesan eller en Västerbottenost. Hårdostarna kan vara gjorda på olika sorters mjölk som oftast är smakrika och med en markerad sälta. Därför fungerar en Champagne utmärkt.

/ Håkan

I filmen tipsar Håkan om en riktigt god och prisvärd Champagne vid namn La Chouette Champillon, Blanc de Noirs Champagne, art nr 77366 på Systembolaget och kostar 296:-.
Fruktig, mycket frisk smak med inslag av gula äpplen, nötter, vit choklad och grapefrukt.

La Chouette Champillon finns även som en Brut Réserve Grand Cru på Systemet men kostar då 414:-

Att rött vin och ost är ett säkert kort tänker de flesta. Men faktum är att man måste tänka till lite extra för att inte låta smakerna krocka i munnen utan få dom att balanseras och samverka.
Några av de kanske mest kända ostarna i världen bland rödkitt-ostarna är Epoisses och bland vitmögelostarna är Brie de Meaux. De representerar varsin stor ost-familj och har helt olika karaktärer men är bland de mest välkända och omtyckta ostarna på en ostbricka. Och som man genom åren alltid druckit ett klassiskt rött vin till.
Det som kan vara bra att tänka på är att en kraftfull, lagrad Bordeaux med mycket tanniner kan krocka med de lite kraftigare lagrade och smakrika ostarna. Bättre att ta ett yngre, lite mjukare vin till de karaktäristiska ostarna med mycket smak. Ett fruktigare, fylligare och aningen sötare vin möter bättre upp en kraftfull ost. Och vinerna från samma region som ostarna är gjorda stämmer väl även här. Pinot Noir-druvan med sin tydliga bärighet balanserar de båda ostarna väl.

Franska kungligheter bland världens ostar:
Epoisses Coupe Berthaut AOP Rödkittsost; Frankrike:
Epoisses som är gjord av pastöriserad komjölk och produceras i byn Epoisses i östra Bourgogne har gamla anor. Den serverades bland annat vid Ludvig den XVI hov och blev Napoleons favoritost. Epoisses är tillverkad på helmjölk som sakta koagulerar, osten tvättas i saltlake i 1-2 månader och mot slutet av lagringen ökar man dosen av Marc de Bourgogne (destillat av pressade druvor; liksom Grappa) i lösningen. Färgen är en naturlig reaktion då syre möter salt i tvättarna, men det röda/orangea hos kittostar kan också vara en tillsats av färgämnet Annatto som är ett naturligt ämne från Annatto-busken. Osten är len och rinnig i konsistensen samt rik på smak med fin syra med en lång eftersmak. Den skarpa doften sitter framför allt i det tvättade skalet.  Den har beteckningen AOP (Appelation d´Origine Produit) sedan 1991.
 
Brie de Meaux AOP Vitmögelost: Frankrike
Brie de Meaux som är en av världens mest kända ostar är gjord på opastöriserad komjölk i regionen Brie och i staden Meaux, strax utanför Paris.  Osten mognar utifrån och in och det krävs ca 25 liter mjölk för att göra en ost. Den vita skorpan skapas av vitmögel: Penicillium candidum. Det tar ca 6-8 veckor för att få en perfekt mogen Brie. Osten torrsaltas och läggs på tork i kalla källare.  Brie De Meaux är A O C-märkt (Appelation d´Origine Controllé) sedan 1980 men ostens historia går tillbaka ända till 700-talet. Utsedd till "Kungen bland ostar" under Wienkongressen 1814. Den har en naturvit yta med tydliga fåror. Den "kärna" som finns i mitten försvinner allt eftersom osten mognar. Fullt mogen är den havregul i färgen med väldigt mjuk konsistens. Doften är kraftig med inslag av trä. Smaken är kraftig, krämig och nötig med inslag av champinjon. Den kan dofta stall men det får inte slå över i ammoniak, då kan den upplevas för kraftig och överlagrad. Brie de Meaux är en av de mest kopierade ostarna i världen. Den riktiga görs för helt för hand. Den lite jordiga smaken balanseras väl upp av en lite mer fruktig och bärig druva.

Delice de Bourgogne Frankrike
En vitmögelost gjord av Trippelcreme; gräddig, krämig och smörig smak men med lite syrlig och nötig ton. Man blandar pastöriserad komjölk med fyllig färsk grädde. Osten görs i Bourgogne i Frankrike och passar bra till Champagne, ett mousserat vin men kommer också till sin rätt tillsammans med en fruktig Pinot Noir från regionen såklart.
 
Comté – AOP Marcel Petit Frankrike
Comté är en fransk hårdost som tillverkas enbart i Jura-regionen i östra Frankrike, av opastöriserad mjölk från alp-betande kor. Kornas kost gör att osten får en nötig, lite söt och nästan fruktig smak. ’’Comté har tillverkats på samma sätt på samma plats de senaste 800 åren. Comté är en av världens mest kända ostar och är föregångare till flera andra pressade alpostar. Den fruktiga smaken i Comtén passar väl både till vita ekfatslagrade viner och till bäriga, smakrika och fruktiga röda viner av druvtyp Pinot Noir.
 
Abbaye de Citaux  Frankrike (Håkans favorit)
Fransk kittost som endast görs av munkarna på klostret Abbaye de Citaux. Finns inte att köpa i Sverige. Även om själva St Nicholasklostret härstammar från ca 900 år sedan har produktionen av ost startat i början på 1900-talet. Abbaye de Citaux tillhör kittost-familjen och blir dagligen tvättad med saltvatten de första två veckorna av mognaden. Mjukare och lenare i konsistensen än t ex sina starkare syskon Reblochon och Epoisses. Gyllengul tunnare kitt-skorpa. Passar väl till en välbalanserad Bourgogne som görs intill i regionen.
 
Langres – en rödkittost från champagnedistriktet. Osten har funnits sedan 1600-talet och har en smakrik karaktär och en mjuk samt rinnig konsistens. Passar egentligen väldigt bra till just champagne men gör sig också väldigt väl på en ostbricka som serveras till ett fruktigt och mjukt rött vin.
 
Generellt är ett kraftigare rött vin bäst till smakrika alpostar typ Gruyere och Comté. Röda viner med mer tanniner gör sig sämre med typ salta grönmögelostar eller syrliga getostar. Smakerna tar ut varandra och ”krockar” i smakupplevelsen.
 
Att tänka sig ett vitt krispigt vin till getost, ett mjukt och bärigt rött vin till smakrika ostar som rödkittostar och alpostar samt ett sött portvin eller en Sauternes till den mer salta grönmögelosten kan vara en god början på en ost-och vinprovning.

// Cecilia

Röd Bourgogne till Epoisses och andra kittostar

En kittost kännetecknas genom sitt orangea skal. Det finns en uppsjö av olika varianter där intensiteten i osten får styra vinvalet. Man hittar snälla varianter som port salut och taleggio, medan de mest fantastiska varianterna från Bourgogne som Epoisses, Chambertin och Chablis kommer i små askar. Asken täckt med plast-film, kanske för att inte dessa stalliknande och påtagligt doftande ostar skall rymma från asken.
Sitter man på en krog i Bourgogne avnjuter man gärna en fruktig röd Bourgogne till dessa lokala ostar. Råkar ni vara på plats i Beaune? Sök efter osten Abbaye de Citeaux! En ost som sällar lämnar distriktets gräns. Åker ni 23 mil norrut från Bourgogne kommer ni till Alsace. Där skulle man aldrig drömma om att servera en röd Bourgogne utan här avnjuter man en fruktig Gewurztraminer till den lokala kitt-osten Munster.
I tider med stora väderleksproblem i Bourgogne har priserna skjutit i höjden och då kan man hitta bra alternativ som en pinot noir från USA.
// Håkan

I filmen nedan tipsar Håkan om en pinot noir från Kalifornien som heter Buena Vista, nummer 6380 på Bolaget och kostar 259:-. Ett riktigt gott vin och ett utmärkt alternativ till en dyr Bourgogne.

Historiskt sett är getmjölken den som använts tidigast som livsmedel och föda jämfört med komjölken. Getterna har lättare att klara sig i torra och otillgängliga landskap och har kunnat följa med människan genom vandringar och olika bosättningar.
 
Getost är alltså ost med mjölk från tamget som huvudingrediens. Getosten smakar på ett karakteristiskt sätt tack vare att den innehåller kaprinsyra (efter det latinska ordet capra, som betyder just get). Kaprinsyra är en smakrik fettsyra som dessutom främjar utvecklingen av de goda tarmbakterierna hos människan, och även säljs som en hälsokostprodukt. Många personer som är laktosintoleranta brukar trots detta oftast tåla getost och fårost. Den största skillnaden med getmjölk är att mjölken används i olika faser att göra ost, vilket gör att laktosen blir lättare att smälta. Förutom detta så har getosten ett högt näringsvärde och är idealisk för att vi ska fungera väl. Getter kan inte ta upp karoten varför ostarna alltid är helt vita till skillnad från ostar gjord av komjölk.

De största producenterna av getost är Frankrike, Grekland, Italien och Spanien. 
 
Kända getostar är till exempel Selle Sur Cher, Valancy, Crottin de Chauvignol, Monte Enebro, Caprin, Tommes de Chévre och Chevré             d´Argental.
Den mest kända getosten från Sverige är Vit Kaprin från Lillängens Gårdsmejeri i Värmland. Härnere i södra Sverige är Orranäs Vit Caprin den mest omtalade och populära getosten. Jag har själv blivit jätteförtjust i den holländska semi-hårda getosten Holland OLD som är lagrad och fått en mycket god genuin och lång smak. En annan favorit är Caprinelle från Frankrike som är en pressad, hård getost från högt uppe i Pyrinéerna. Den har fått mogna minst i fem månader och är fantastiskt mild och rund i sin karaktär. Ytterligare en givande smakupplevelse står Chisteran för som är en semi-hård ost från Baskien i Frankrike, som innehåller både får-och getmjölk.
Nu på våren är färskostar på get mycket populära och ligger i säsong då getterna har ätit fina örter på ängarna nere i Provence till exempel.  Så bara att ge sig hän och prova sig fram. Utbudet av getostar i Sverige är numera mycket rikt och varierat!

// Cecilia

Sancerre till getost

Vitt vin till getost är faktiskt vetenskapligt sätt ett bättre val än rött vin. De vita vinernas fruktighet, aromer och avsaknad av strama tanniner gör att de ofta blir det perfekta äktenskapet. Man nämner väldigt ofta om lokala traditioner. Även om getosten chèvre produceras på flera håll så brukar man prata om de klassiska varianterna från Loire-dalen.
Eftersom de flesta getostar har en påtaglig syrlighet så gifter de sig perfekt med vita viner som har en tydlig syra. Jag tänker främst på fem olika appellationer i övre Loire som Sancerre, Pouilly-Fumé, Menetou-Salon, Reuilly samt Quincy. Dessa viner är vanligtvis vinifierade på rostfritt stål och har därför en tydlig fräschör, där druvsorten alltid är Sauvignon Blanc.
Vill man ta ut svängarna finns många liknande alternativ som en Sauvignon Blanc från Constantia i Sydafrika eller samma druva från Marlborough på Nya Zealand.

// Håkan

Är du nyfiken på vinet som Håkan presenterar i videon nedan så är det en Sancerre les Roches som du hittar på Bolaget (nr 5514) och kostar 319:-. Passar perfekt till en god syrlig getost.

Vi har det stora nöjet att under de kommande veckorna presentera Cecilia Liljedahl och Håkan Nilsson som gästbloggare.

Cecilia driver sedan i höstas ostbutiken Cecilias Fromagerie på Bygatan i Viken. När du stiger in i den lilla mysiga butiken möts du av en läckert uppdukad kyldisk som fullkomligt dignar av fantastiska ostar från världens alla hörn. Cecilias passion för ost går inte att ta miste på och det kändes så kul  när hon ville vara med  och delge oss av sin ostkunskap på vår blogg.

När man tänker på ost så är steget till vinets förtrollade värld inte långt. Ost och vin hör ju ihop, eller hur. De flesta av oss serverar säkert en god flarra rött till osten men är det verkligen alltid så rätt? För att få svar kontaktade vi  bygdens vinguru Håkan Nilsson och frågade om han ville vara med på ett hörn för att tipsa oss om vilket vin som passar bäst till en viss sorts ost för den bästa smakupplevelsen. Den alltid lika entusiastiske och energiske Håkan tackade även han ja och därmed var temat klart. Perfect match– ost och vin. Mycket nöje! // Per och Fredrik

Sgroppino är det perfekta valet att avsluta middagen på då den både är söt, syrlig och bubblig på samma gång.

Tips!: Det här kan även bli till en läskande härlig sommardrink om du vill. I drinkversionen så skippar du lemoncurd. Även limoncellon känns lite överflödig, eller?
För 4 drinkar: Mixa slätt; 0,5 l citronsorbet med hälften av proseccon (8 cl)  och 12 cl vodka. Tillsätt andra hälften av proseccon (8cl), rör om och severa i 4 vackra glas. En kvist citronmeliss eller mynta eller tunt skuret citronskal som dekor ger extra piff.

Detta var det sista receptet från mig Sara och restaurang Il Faro på temat italiensk påsk. Jag hoppas att mina recept gett dig inspiration till att laga, servera och njuta av Italien-influerad mat under påskhelgen. Ciao! // Sara

Vi tillönskar dig en riktigt glad påsk! // Sara, gänget på Il Faro, Per och Fredrik

4 personer:

• ½ liter citronsorbet
• 6 cl limoncello 
• Lemoncurd 2-3 msk
• Färska bär efter tycke och smak På bilden jordgubbar och lemon snacks.
• Några centiliter (ca 12 cl) torr bubbel

1. Lägg upp ett par skedar citronsorbet i höga glas.
2. Spritsa eller klicka på några blippar med lemoncurd.
3. Stänk över limoncello och några centiliter prosecco.
4. Toppa med färska bär efter tycke och smak.
5. NJUT!

Porchetta är en riktig klassiker i det italienska köket. Det här receptet görs på en rejäl  och saftig,  gärna rimmad fläsksida som fylls med färska örter, vitlök och citron. Fläsksidan med fyllningen rullas sen ihop och tillagas i ugn under ca 3 timmar.
Funkar även utmärkt att laga till på grillen med indirekt och ganska låg värme. Använd dig av den s k "snake-metoden", gärna med lite spån av äppelträd. Ger din porchetta en lätt härlig röksmak (se tidigare På tallrikens BBQ inlägg).
Servera porchetta med t ex ugnsrostad potatis, sparris, bakade tomater och örter. Lycka till & smaklg spis! // Sara

• 1 st Fläsksida ca 4-5 kg utan svål (gärna rimmad)
• 2 citroner (zest)
• 2 rosmarinkvistar
• Färska örter; persilja, salvia, timjan , 1 kruka av varje.
• 1 solo vitlök
• Svartpeppar och ev. salt

1. Skär fläsksidan från långsidan, nästan rakt igenom så att den går att vika ut som en bok. Undvik att skära rakt igenom. 
2. Finskär salvia, rosmarin, persilja, timjan och vitlök och blanda ihop. Salta och peppra köttet (inget eller väldigt sparsamt med salt om fläsksidan är rimmad)  Strö sedan fyllningen på fläsksidan och riv över citronzest. Rulla ihop fläsksidan tight i samma riktning som den veks ut och bind upp den med ett steksnöre. Kolla på youtube om du tycker det är svårt. 
3. Stek mitt i ugnen på 140 grader tills köttets innertemperatur är 85 grader, det tar ca 3 timmar. Ta ut porchettan.
4. Vill du tillaga porchettan på grillen? Tillaga då porchettan på indirekt och ganska låg värme (125-150° C ) och grilla i ca 3 timmar tills kärntemperaturen är 85° C. Använd dig av den s k "snake"-metoden (se tidigare BBQ inlägg).
5. Skiva upp och servera med valfria tillbehör. På bilden körde vi vit sparris, ugnsbakade tomater och savia. Ugnsrostad potatis och en kall örtsås kanske inte är helt galet heller, eller vad tycker du? Lycka till & smaklg spis!

I dag bjurder Sara oss på sitt recept på Caponata; en klassisk italiensk grönsaksröra med ursprung från Sicilien som passar lika bra som tillbehör eller som egen rätt. T ex tillsammans med mozzarella, på en bit surdegsbröd eller som en ljummen sås till grillat kött. 
Här serverar Sara den tillsammans med stekt uer, som också kan kallas för rödfisk eller kungsfisk. Några sotade citroner, lila endiveblad och lite färska örter fick också hänga med på fatet. Fisken halstrades med skinnsidan nedåt i pannan tillsammans med lite flingsalt, peppar och citron. Tyvärr blev caponatan lite dold under fisken på bilden men du kan ana den lite här och där..
Caponata är godast om den serveras lätt ljummen. Den ska ha en lätt sötsur karaktär som du reglerar efter egen smak med socker och vinäger. Smaklig spis!

• 1 zucchinin 
• 1 aubergine 
• 2 röd paprika 
• 3 stavar blekselleri 
• 1 vitlök solo 
• 1 hackad gul lök 
• 10 urkärnade gröna oliver 
• 3 msk salladskapris 
• 2 röda tomater
• 2 msk olivolja att steka i
• 3 msk vinäger 
• 3 msk strösocker 
• 4 msk chilisås 
• 4 msk tomatpuré 
• 1 burk  krossade tomater
• Salt och svartpeppar

Gör så här:

1. Finhacka vitlöken.
2. Hacka löken och dela oliverna på hälften (eller grovhacka).
3. Skär alla övriga grönsaker i centimeterstora bitar.
4. Fräs grönsaker, löken, vitlök, oliver och kapris i oljvolja på låg temperatur  tills dom börjar mjukna men utan att få färg.
5. Därefter tillsätts tomatpuré och chilisås. 
6. Fräs i ytterligare ca 5 min.
7. Tillsätt krossade tomater smaka av med socker, vinäger salt och peppar. Låt koka ihop 30 minuter.

Idag fortsätter vi på temat "Italiensk påsk" med Vitello Tonnato på mitt vis. En riktig klassisk antipasto som har sitt ursprung i nordvästra Italien (Piemento-regionen) och består av tunt skuret kalvkött och en krämig majonnäsliknande sås som smaksätts med tonfisk. Rucola, kapris, citron och riven parmesan hör till, tycker jag. Kalv är kanske inte alltid så lätt att få tag på, så kolla med din butik. Här har jag använt mig av en lite tunnare styckningsdetalj på kalven som kallas tri-tip men även rostbiff av kalv eller kalvstek funkar utmärkt.
Buon appetito! Sara/ Il Faro

4 portioner: 

• 500 g stek-, rostbiff eller tri-tp från kalv.

Tonnata sås:

• 1 burk tonfisk i vatten 185-200 gram 
• 1 vitlöksklyfta 
• 2 äggulor 
• 2 msk kapris 
• 2 msk citronsaft 
• 2 dl neutral olja 

• Rucola
• Kapris
• Svartpeppar
• Olivolja
• Riven parmesan
• Citronklyftor

Gör så här:

Köttet:

1. Putsa köttet, bryn runt om, salta och peppra 
2. Sätt in i ugnen på 85 grader och sätt termometern på 54 grader innertemp på kalven. När köttet nått innertemperaturen låt kallna ordentligt. Köttet kan du göra i förväg dagen innan och ha i kylen. 
3. Skär köttet i tunna skivor.

1. Häll av vattnet från tonfisken. Skala vitlöken och pressa saften ur citronen. Mixa samtliga ingredienser till en slät sås med stavmixer. Häll i oljan i en fin stråle och mixa till en krämig konsistens. Smaka av med lite salt och peppar.

1. Lägg upp det skivade köttet på ett vackert fat. Ringla över tonfisksåsen. Toppa med rucola, kapris, svartpeppar, olivolja och lite riven parmesanost. Garnera med citronklyftor.

Idag lagar vi till de här läckra och vackra små pajerna med fyllning av nässlor, spenat, vårlök, ricotta och riven lagrad ost. De första späda skotten av nässlor bär snart titta fram, åtminstone här i söder. Pajerna toppas slutligen med tunt skivad zucchini som formas till snurror. Lite pilligt med det blir ju så fint. De små portions-pajskalen av filodeg är färdigköpta från Lazaridis som jag tycker blir krispiga och goda. Hör med din lokala handlare, bor du i våra trakter så hittade jag mina skal på ICA Kvantum i Höganäs.
En både vacker och riktigt god förrätt eller som del av din påskbuffé. Lycka till och smaklig spis! // Sara

6 st små pajer:

• 1 paket (6 st) filodegsskal, t ex från Lazaridis

Fyllning: 

• 1 liter nässlor (noga sköljda) 
• 1 liter babyspenat 
• 2 st vårlök (finskuren)
• 1 st vitlöksklyfta (riven) 
• 2 dl ricotta eller creme fraiche
• 2 ägg 
• 100 gram riven lagrad ost 
• 3 zucchini
• Salt & peppar 
• Smör till fräsning
• Ev lite färska örter som garnering

Gör så här:

1. Sätt på ugnen 180 grader 
2. Blanchera nässlor och spenat snabbt i kokande vatten. Lyft upp och lägg i kallt vatten. Pressa ut vattnet och hacka bladen grovt. 
3. Fräs vårlök o vitlök i panna utan att få färg, tillsätt nässlor och spenat och rör runt.
4. Häll upp blandning i bunke och tillsätt ägg, ricotta och riven ost. Smaka av med salt och peppar. 
5. Fördela fyllningen i de små pajskalen.
6. När skalen är fyllda så hyvlar du zucchinin på längden med rotfruktsskalare (bredare potatisskalare) Funkar nog även med en bra osthyvel eller mandolin. Dela varje remsa på längden så dom inte blir allt för höga. Rulla längderna med det gröna uppåt och vira runt remsor efterhand tills du fått en rulle som passar i skalet. Lyft över rullen och placera på fyllningen.
7. Sätt in pajerna i ugnen och baka ca 15 min så fyllningen satt sig. Garnera med örter om man vill.

Vi startar med att baka ett härligt italienskt bröd med fyllning av ost, pancetta och salami. Ett supergott bröd som passar utmärkt på påskbuffén.

Det fina med det här receptet är att grunddegen kan varieras i nästan det oändliga när du bakar ut det. Istället för det här brödet kan du baka en härlig focaccia med önskad topping. Ett tips är att du ringlar över olivolja och toppar focaccian med ost, körsbärstomater och flingsalt. Eller så kan du göra ett brytbröd toppad med ost. Kavla ut degen, rulla ihop med en härlig fyllning (varför inte en tapenade?), skär i bitar (som typ kanelbullar) och lägg i en rund springform. OBS! Baktiden för både focaccia och brytbrödet är kortare, mellan 20–30 minuter. Håll koll!
Låt kreativiteten och fantasin flöda! Kolla in exempel på olika versioner som jag gjorde i bildspelet nedan. Lycka till! // Sara

Ingredienser 1 napolianskt bröd:

Degen:

• 50 g jäst
• 2 tsk salt
• 4.5 dl vatten, ljummet
• 8-10 dl vetemjöl
• 50 gram olivolja 
• 1 msk socker

Fyllning:

• 100 g pancetta alt bacon, skuren i små bitar
• 10 Skivor Salami i strimlor 
• 125 g lagrad ost, ta vad ni har, skuren i små tärningar (präst, herrgård, Västerbotten)
• 0.5 dl riven hårdost tex parmesan el pecorino 

Pensling:

• 1 uppvispat ägg

Gör så här:

1. Smula jästen i bunke och tillsätt vattnet. Därefter tillsätter du mjöl, olivolja, socker och arbetar ihop ingredienserna till en jämn, smidig och ganska lös deg. Flytta över degen i en bunke och täck över med plastfolie. Låt degen jäsa i cirka 2 ½ timme, till dubbel storlek.
2. Stjälp upp degen på en mjölad arbetsyta och arbeta den smidig. Platta sedan ut den till en till en platta (cirka 40x65 centimeter). 
3. Blanda alla ingredienser till fyllningen. 
4. Fördela all fyllning i ett jämnt lager på degplattan, någon centimeter innanför kanten. Rulla ihop degen tätt (som en rulltårta) från långsidan. Lägg rullen men skarven ner i en rund sockerkaksform.
5. Låt jäsa i ca 1 timme.
6. Pensla brödet med uppvispat ägg, sätt in i ugnen på 200 grader och baka ca 45-55 min.

Vi har det stora nöjet att presentera restaurang Il Faro som gästbloggare de kommande veckorna fram till påsk. Il Faro hittar du i Vikens hamn och  drivs av Sara, Ola och Erika. Menyn är inspirerad av det italienska köket och vi blev så glada när Il Faro med Sara i spetesen tackade ja till att bjuda oss på fantastiskt läckra recept på påskmat med influenser från Italien. Skrollar du ner i inlägget så presenterar vi menyn som vi hoppas ska inpirera. Stort tack till Sara och gänget på Il Faro!

4 personer:

• 75g gravad lax
• 75g kallrökt lax
• 75g rå lax (sushi-kvalitet, t ex Salmalax) 
•  Ca ½ dl hackad dill
• 1 äggula
• 3-4 cl cognac
• 1 dl majonnäs 
• 2-3 msk kapris 
• Nymalen svartpeppar
• Löjrom
• Citron
• Dillkvist till garnering

Gör så här:

1. Hacka ner laxen i små bitar, blanda i äggulan, en skvätt cognac och dill. Smaka av med citronsaft och nymald svartpeppar. Dill och peppar (även salt) kommer naturligt med den gravade laxen, så hur mycket som man själv tillför beror lite på hur mycket av smakerna som slår igenom i råvaran. 
2. Krama ur kaprisen och hacka. Blanda med majonnäsen och smaka av med citron, salt och peppar

 Servering:

1. Gör cirkulär form av tartarsmeten fördelat på fyra tallrikar.
2. Lägg en klick kaprismajonnäs ovanpå som sen toppas med löjrom. Lägg gärna en bit citron och en dillkvist som extra garnering vid sidan om tartaren så har var och en möjlighet att tillföra extra smakförstärkning samtidigt som det ser fint ut.

Idag serverar vi egengjord gnocchi (uttalas njo-ki) på ett klassiskt  vis. Gnocchin steker vi härligt frasigt gyllenbruna och serverar med brynt salviasmör och riven parmesan. Enkelt och ljuvligt gott! Från och med nu så gör du din egen gnocchi! Därmed basta! Så enkelt och så mycket godare än färdigköpt.

4 personer:

Gnocchi:

• 400 g mjölig potatis
• 1 ägg
• Ca 3 1/2 dl mjöl
• 1 tsk salt
• 1/2 msk olivolja
• Smör till stekning

Salviasmör:

• 1 kruka salvia
• 50 g smör

• Riven parmesanpost till servering
   

Gör så här:

1. Skala och koka potatisen mjuk i lättsaltat vatten. Häll av vattnet och låt potatisen svalna något, pressa den därefter med potatispress ner i en bunke.
2. Blanda ner ägg, salt och hälften av mjölet, lite i taget.
3. Stjälp ut degen på mjölat bord och arbeta in så mycket mjöl som behövs för att få till en smidig deg. Om degen är kletig så tillsätter du mer mjöl.
4. Dela degen i fyra bitar och rulla ut dessa till stänger, ca 1 1/2 cm tjocka. Skär i 2 cm långa bitar.  Önskar du klassiskt randigt mönster på dina gnocci så rullar du dem med en gaffel.
5. Koka upp rikligt med vatten och tillsätt 1 msk salt. Koka gnocchin i omgångar tills de flyter upp till ytan (ca 3 minuter). Plocka upp med hålslev och lägg att rinna av på ett fat.
6. Stek gnocchin gyllenbruna i smör.

Salviasmöret:

1. Plocka bladen från salvian. Hetta upp smör i en tjockbottnad kastrull och bryn under omrörning. Lägg därefter ner salviablad i det brynta smöret.
2. Lägg gnocchin på serveringsfat eller på tallrikar. Toppa med slaviasmöret och riven parmesan.

Njut!

Så här efter jul-och nyårsfirande,  med lågkonjunktur, höga elpriser och annat elände kan det vara trevligt att göra mat som inte kostar skjortan. Så här får du tips om en riktigt  billig, enkel , snabbtillagad och god budgetbytta av kål- och morotsfräs med stora variationsmöjligheter. I det här receptet har vi tillsatt blandfärs men basen av riven vitkål, morötter och rödlök kan du variera i oändlighet. Krydda tex med curry och Gramam masala, och byt köttfärsen mot t ex läckra vanameiräkor. Bara din fantasi sätter gränser.

Till 4 personer:

• 400g nöt-, bland-, fläsk- eller vegofärs
• 400g riven vitkål (Kan också hackas)
• 400g grovt rivna morötter
• 1 skivad rödlök
• 1-2 tsk chiliflakes
• 2 msk soya
• Salt och svartpeppar
• Olja till stekning

Gör så här:

1. Fräs färsen i olja i en väl tilltagen stekpanna tills den börjar bli klar.
2. Tillsätt vitkål, morötter och rödlök och fräs på rätt hög värme medan du rör om så det inte bränns fast. Fräs 7-8 min tills kål och morötter är mjuka men har tuggmotstånd
3. Tillsätt chiliflakes, soya och smaka av med salt och peppar.
    

Så var de dags för att avsluta årets nyårsmeny med en enkel men sanslöst god och fräsch dessert bestående av filéade apelsinklyftor som marinerats i en kryddlag av bl a saffran , nejlikor och kanel. En klick grädde smaksatt av kardemumma samt smörstekta smulor av mandelbiscotti på toppen och desserten är fulländad. Här kan du med stor fördel förbereda desserten dagen eller dagarna innan med att koka lagen. Låt apelsinfiléerna ligga och gotta till sig i lagen i kylen i ett dygn eller två. Det blir bara bättre och godare!

• 4 apelsiner
• 2 dl vatten
• 2 dl strösocker
• 1 förp saffran (0,5g)
• 5 hela nejlikor
• 1 kanelstång
• 2 stjärnanis

 
Mandelbiscotti:

• Smör (till stekning)
• Mandelbiscotti

 
Servering:

• 2 dl vispgrädde
• ½ msk mald kardemumma

Gör så här:
Saffransapelsiner:

1. Skär ut apelsinfiléer och placera dem fint i tallriken du vill servera på.
2. Häll vatten och socker i en kastrull och låt koka upp. Efter det kokat i några minuter så tillsätt resten av ingredienserna för lagen och låt det småkoka i 5 minuter.
3. När det är klart ska det svalna lite och sedan hällas över apelsinfiléerna. Låt gärna stå ett tag innan serveringen.

 
Mandelbiscotti:

1. Bryn smör i en stekpanna, smula sedan ner mandelskorporna i pannan och stek tills de är gyllenbruna. Låt dem svalna innan uppläggning.

Servering:

1. Placera saffransapelsinerna fint på tallrikar.
2. Vispa upp grädden med kardemumma och lägg en klick på tallriken. Toppa med mandelbiscottin.

Tips!
Saffransapelsinerna kan med fördel göras några dagar i förväg.